onsdag 17 juli 2019

Att se med 3:e ögat... och med 4:e


Hur många ögon har du att se verkligheter med? Jag lovar dig att det finns mer än ett tredje. Här är en beskrivning av hur de olika ögonens seenden ter sig hos den klärvoajante och hur de formar våra verklighetsuppfattningar.

 

Olika seenden

Inom PARCS (1) har vi bedrivit forskning och funnit att auraseende handlar om flera olika sätt att se. Men det är inte bara auraseende som har olika förnimmelsesätt, det gäller även förmågan att uppfatta parallella verkligheter och varelser. Till en början kan de olika beskrivningarna av naturväsen, som vi utgår ifrån i den här artikeln, te sig närmast slumpmässiga och skulle därför kunna var ett resultat av sinnets föreställningsförmåga och fantasi. Men vid närmare analys visar det sig att upplevelserna går att kategorisera.

 

Namnen avslöjar skilda synsätt

Ordet 'naturandar' säger klart att naturväsen inte är fysiska utan just andar. Genom bland annat Hodson (2) blev ordet 'deva' förknippat med naturväsen beskrivna som varelser av ljus, inom det som senare kom att bli New Age och nyandlighet. 'De grå' antyder att de är halvfysiska och kan ses med blotta ögat om än lite skuggaktiga. Alla beskrivningar av skogsrån är typiskt påtagliga och fysiska. 'Elementarer' antyder att naturväsen inte ens är att ses som riktiga själar utan snarare energier av de olika elementen. Begreppen visar på att vitt skilda beskrivningar av naturväsen inte bara handlar om tolkningar enligt vissa tankesystem utan indikerar två grundläggande skilda sätt att förnimma dem på.

(Samma varelser ter sig otroligt olika ut med två olika ögon)

 

Genombrottet i Stjärnsund

Jag satt vid trädgårdslandet vid Nybohusen i Stjärnsund. En stunds paus som jag ofta utnyttjade till att uppleva naturen och de väsen som fanns omkring mig. Jag var van vid att kunna se både devor av ljus över landskapet men även små underliga varelser pilande runt i trädgården. Plötslig uppstod det en liten par decimeter hög virvelvind som rörde sig osannolikt utmed den lilla gången mellan landen. Slump, visst, tills den vek av i nittio grader och följde en annan gång och kom fram till mig och vek av igen innan den upplöstes. Tankarna hann blixtra igenom mitt huvud. Så fort jag tänkte att den där virveln är ett väsen framträdde den som en energiström av ljus typisk för en deva. Men i samma sekund som jag tänkte, efter andra hörnet virveln rundade, att den är ju fysisk, så framträdde den som en liten mycket tydligt tomtelik varelse pilandes ivrigt fort fram. Vad var det jag hade sett? Jag hade sett med två olika klärvoajanta ögon.

 

Två portar – två ljus – två ögon

Flera år senare när mina studier av kristallportar började sammanställas hade jag fått en klar bild av växlingen mellan de två sätten att se. Jag hade funnit två olika kategorier av dimensionsportar till parallella verkligheter som ledde till helt olika kategorier väsen. De bestod också av två skilda ljus med olika strömmar och vitt skilda kvaliteter. Jag kom att kalla kategorierna för Fadersportar respektive Modersportar. I kategorin fadersportar framträdde till exempel utomjordiska varelser och även änglar som påtagliga fysiska. I de mycket mindre och fåtaliga modersportarna kunde naturväsen uppträda som påtagliga varelser och till och med interagera fysiskt med mig (3).

(En konstnärs framställan av ett litet naturväsen. En påtaglig
högst levande liten filur, så som man kan uppleva dem i modersljuset)

 

De två ljusen

Att se på naturväsen med fadersljuset, och dess motsvarande öga, gjorde dem till energiströmmar, virvlar av ljus. När jag istället valde att se dem med mitt ”4:e öga”, med moderspolens ljus, framträdde de tydligt påtagliga och kroppsliga. Slutsatsen blev att när vi ser varelserna i sitt eget ljus ser vi dem interagera inom samma verklighet och uppfattar dem sålunda som konkret påtagliga. Är utgångsläget däremot att vi ser med fadersljuset på naturväsen ser vi hur de istället framträder i interaktion mellan olika verkligheter. Och dessa upplevs som energiströmmar och ljus.

Att de två ljusen har fått sina benämningar beror på skillnader i kvaliteter mellan dem. Moderspolens ljus upplevs kroppsligen som varmt och omslutande medan faderspolen i jämförelse oftast är sval som i en kyrka och rör sig med tryck rakt ned. De två ljusen påverkar inte bara synen och synsättet utan de påverkar även sinnet olika. I modersljuset upplevs närhet, litenhet och väsen upplevs som vänner och familj. I fadersljuset upplevs istället storhet, hierarkiskt avstånd och högre syfte. I sin yttersta skillnad är det enklast förklarat såhär; faderspolens ljus appellerar till lag (naturlag) och ordning medan moderspolens ljus appellerar till lek och upptäckande (naturlig).


(I fadersljuset ter sig påtagliga naturväsen som devor, varelser av ljus)

 

Föreställningar riktar uppmärksamheten

De redan givna föreställningsvärldar vi har riktar vår uppmärksamhet åt det vi är vana att se alternativt önskar se. Som exempel kan nämnas. Är du hungrig och på resande fot är skyltar med matställen utmed vägen det du uppmärksammar direkt. Det blir ditt primära seende just då. Sålunda är även mediala personer mer benägna att se utifrån sina givna föreställningar. Det vi ser kan vi vara varse, men det vi inte ser, ja det ser vi inte att vi inte ser. Det går helt enkelt vår uppmärksamhet förbi.

För mig med två klärvoajanta ögon blir detta uppenbart när någon talar om naturväsens högre syfte att tjäna naturen och skapelsen. Den som talar om att naturväsen är till för att tjäna naturen, människorna och gud, har inte suttit med och munsat choklad tillsammans med dem! Jojomensan, jag skulle vilja se mina bustroll tjäna syfte. De är fullt tillräckliga med all den härliga lekfulla stämning de sprider när de är sig själva. De är 100% naturbarn!

(Jag skulle också skratta på mig om jag hörde 
vad människor trodde om oss naturväsen)

 

Empatseendet

För att klargöra det sammelsurium av upplevelser som finns emellan de två olika polerna behöver även empatseendet förklaras. Empatseendet är det vanligaste seendet, som enligt mig inte är ett egentligt seende utan handlar om en bildföreställningsförmåga. Som empat är det nödvändigt att sätta ord eller bild på det denne förnimmer. Orden blir närmevärden jämfört med rent telepatisk kontakt och bilderna blir närmast symboliska. Visst kan seendet ha en vis träffsäkerhet men de säger ofta mer om förnimmarens inre känsloliv och föreställningsvärldar än om faktiska mediala upplevelser. 

Fobier och arketypiska bilder

De som har empatseende är övertygade att de är klärvoajant seende, så det är ingen idé att fråga dem. Det kan vara svårt att se igenom om man som undersökare inte är tillräckligt klärvoajant själv, men det finns kännetecken. Bilderna de beskriver är arketypiska och sådana som i regel redan finns i omlopp. Ingenting nytt egentligen. Vad som karakteriserar denna bildöversättningsförmåga är även arketypiska föreställningar om goda och onda, bra och dåliga energier. Och inte att förglömma, farliga och lågfrekventa energier. Faktum är att ju mer fobisk en person är desto mer övertygande brukar denne tala om vad den "ser".

(För de som har föreställningsseendet brukar främmande varelser kallas för mörka
eller dåliga energier. För mig är de inte främmande, bara spännande egensinniga)

 

Lika barn leka bäst

Nästa gång du vänder dig till naturväsen, var i sinnet som de är. De myser när de är förstådda och sedda – att bli sedd bara som en energi ger sorg. Saknar du lekfullhet i sinnet saknar du modersljusets varma bejakande. Och ett viktigt tips; stirra inte rakt på dem. Många naturväsen är inte bara blyga utan de är känsliga. Människors ögon är vassa jämfört med deras. Naturväsen tittar själva ofta ner och kikar upp då och då när de pratar. Kort och gott; var som ett naturväsen och du ser dem med 4:e ögat, i ljuset som de verkligen är.

(Vilse i trollskogen av Johan Holmvall. När man ser dem så här konkret
är man inte är vilse, utan hemma på riktigt och i rätt ljus – modersljuset)

Mikael Kvist

-----------------------------------------
Källor:
(1) PAranormal Research Center of Sweden. Grundad av Mikael Kvist 1999. Länk
(2) Hodson, Kingdom of the Gods
(3) Kommande boken om Kristallportar av Mikael Kvist. Utkommer på Spektra-Art Förlag. 

Bildkällor:
(a) Geoffrey Hodson
(b) Tatjana Raum
(c) Emily Hare
(d) Johan Holmvall, ur Vilse i trollskogen

Förlaget:
- Webbshop www.spektra-art.se
- Förlaget på fb https://www.facebook.com/SpektraArt/ 
- Boken Kort & Gott om Knytt av Kvist hittar du på Spektra-Art
- Omtiden på fb https://www.facebook.com/omtiden/ (Gilla gärna, det är alltid en morot!)

Författaren:
- Hans hemsida www.mikaelkvist.se (Ovanlig kombo: klärvoajant, tekniker och forskare)
- Facebook https://www.facebook.com/mikael.kvist.98  (Bli gärna vän. Mikael umgås även med människor!)
.