fredag 19 februari 2021

Mäta dimensionsportaler som forskare – går det?

Ja, det är fullt möjligt att elektroniskt mäta portaler. Jag började redan på 80-talet ta fram de första instrumenten. Här är några generationer instrument som skvallrar om hur portaler fungerar fysikaliskt. 

Grader av öppning

För att kunna bygga instrument till att mäta dimensionsportaler med måste man förstå vad en portal är. En förenklad förklaring är att en portal är ett avgränsat område som har tunnare gräns till parallell verklighet. Denna öppning som kan uppstå är inte fullt öppen utan sker med olika styrka. Man kan säga att inom området kan materia av annan tid och annan dimension fas in sig. När viss interferens uppstår kan man uppleva känsla eller felaktigt uttryckt ”energi” på platsen (KRS 1 –2,5). När delvis infasning börjar kan enstaka sinnesförnimmelser uppstå. T.ex ljud av kanoner och slagfält utan annan närvaro eller synlig gestalt som är delvis genomsynlig (KRS 3 – 3,5). Det är först vid full infasning som en farkost av annan verklighet kan landa och besättningen fullt fysiskt kan interagera med oss.

Hur portaler öppnar sig och gradvis fasas en annan verklighet in

Mätandets dilemma

När en annan verklighet fasas in i vår börjar andra naturlagar råda. Dessa kallar vi anomalier eller paranormala fenomen. Marken gungar, lokalt solsken inom portalen bara, ljuden upphör, bli berörd av en genomsynlig närvaro. Det området är KRS 3 och där går det att använda instrument som detekterar elektroniskt anomalierna. Men så fort det går över till KRS 4 vid full infasning slår de andra naturlagarna ut vår elektronik och alla apparater blir oanvändbara. 

Så länge våra naturlagar råder i portalen fungerar instrument
byggda av vår frekvensmateria

Designa första instrumentet

Min vana trogen började jag studera portaler klärvoajant med en teknikers öga och samla underlag som kunde skvallra om hur de fungerade. Bland de första jag fann var att mina akupunkturpunkter aktiverades och lyste skarp. Men ett viktigare sambandet fann jag när jag studerade aktiverade portaler klärvoajant. Det visade sig att dessa hade exakt samma beteende och utseende som mina akupunkturpunkter. De uppvisade dessutom samma dallrande elektriska vägg kring sig. 

Första generationens instrument som fick plats i fickan

Först ut var en mätare som motsvararen lögndetektor som mäter när resistansen i huden minskar pga svettningar bl.a. Visst visade den utslag men gav inga egentliga bevis. Min omedvetna förväntan kunde ha åstadkommit det. Samma med en mätare jag tog fram för jordstrålning som registrerade musklers signaler. Nästa steg var att övergå till att se om jag kunde mäta samma resistansförändringar i marken som jag gjort på huden. 

Stora akupunkturnålar krävdes för Jordens kropp!

Marken var full med störningar

Markens akupunkturpunkter (portaler) var fulla med störningar. Trodde naturligtvis först att det var fel på mina instrument jag byggt. Jag pratade senare med en vän och ingenjör som jobbade på ABB och fick veta att hela Sveriges elnät strömmade till stora delar tillbaka genom marken upp till vattenfallen i norr. Vad återstod då för metod? Jo, att se om jag i luften kunde mäta förändringarna elektrostatiskt som jag kunde ovanför huden och dess akupunkturpunkter. För det krävdes en elektrometer (fältstyrkemeter) och av de jag byggde som fungerade bäst såg den ut som en väderkvarn med roterande vingar framför detektorytorna. 

Med liten propeller och motor surrade vi omkring och fick mätresultat

Fungerade bra och väckte fler frågor

Det här var i slutet på 80-talet, i samma veva som jag funnit kristallnätet som portalerna var knutna till. De känsliga rackarna till instrument pajade jag många gånger men jag fick resultaten jag förväntade mig – att elektriska motståndet sjönk som vid en akupunkturpunkt. Instrumenten mätte bara när portalen var aktiverad och fenomen uppträdde i den. 

En kvantmekaniskt tunnel för elektroner

Nästa fråga var hur kom det sig att de fungerade? Jag studerade även detta klärvoajant och kunde bara konstatera att jonerna plötsligt hoppade utan att de hade energin till att göra det. Det är känt inom elektronik som tunneleffekt. Det uppstår en kvant-tunnel mellan två platser så elektronen inte behöver färdas långa vägen över barriären utan hoppar från ena platsen till den andra. Det här fenomenet skulle alltså kunna bära svaret på varför farkoster kan färdas långa sträckor över universum – de tunnlar helt enkelt i rymden. Alltså de hoppar från planet till planet och även från energiplan till energiplan (läs dimensioner).

En rymdtunnel för dimensionella skepp, UFO
Fler mätningar av fenomen

Naturligtvis utvecklade jag fler instrument under stor möda, fattig företagare och pappa och alla de dimensionella diplomatiska kontakter som började komma och gjorde mig helt dränerad. Att möta andra varelser i portaler av vitt skilda materiafrekvenser är extremt påfrestande på kroppen. Men några kunde jag få resultat med i vissa portaler som öppnade sig till hög KRS 3,5 – 4,0. En av dessa var första generationen av tid-differensmätare. Jag insåg nämligen att de flest fenomen som uppstår i portalerna var relaterade till tiden. Till exempel ljud utan källa, lättnad eller tryck, dallrande luft utan hetta mm. 

Den nya tid-differensmätaren på gång som kommer kunna
mäta tidskillnader på mindre än miljondelar

Senaste teknologin

Mitt mål med förbättrade detektorer och mätare för portalerna var att kunna mäta dem även när de inte är öppna. Det är inte möjligt utan att samtidigt på konstgjord väg aktivera dem. Två instrument är framtagna (men finns inte längre monterade av säkerhetsskäl). Hur resonanstekniken ätr kosntruerad kan jag tyvärr inte gå in på. Jag kan endast beskriva dess funktion. Den har nämligen en dubbel funktion genom sin resonans. Resonansen som den genererar tillsammans med portalen ger en elektrisk ström som kan mätas och användas för detektion av porten. Men resonansen med portalen åstadkommer också en accelerering av kristallporten och därmed en artificiell aktivering på liknande sätt som dimensionella farkoster påverkar dessa öppningar. 

Bara att hålla en kristall i handen kan oavsiktligt ge dig en allvarlig
chock om du viftar med den i en portal

Krävs vara portalvandrare

Man behöver vara ytterst försiktig med en sådan detektor så man inte kommer i kontakt med detektorns resonanspoler. Man kan få allvarliga skador vid beröring av detektorns poler. Accelerationen som den kan åstadkomma av portalen kan bli för mycket för en vanlig person att hantera. Verkligheten kan bokstavligen ryckas bort som en matta under fötterna med psykisk kollaps som följd. För att klara detta krävs att vara en van portalvandrare. 

De påfrestningar som portaler ger mig krävs en superhjälte att klara.
Jag önskar jag vore en med en flashig dräkt till!

Jag kommer tyvärr inte släppa senaste teknologin. Men jag är övertygad vi kommer se den en dag när vi är del av den kosmiska gemenskapen som är på framväxt i universum. Och det snart hoppas jag. 

________ 

.

Heliga platser, dimensionsportaler, tunnelfenomen och besökare
kan en dag påvisas och förklaras med framtidens forskning

 
Mikael Kvist, författare och klärvoajant forskare och tekniker

___________________________

Du kan läsa om hela bakgrunden om hur tunnlarna används i böckerna Tidkrigarna I & II av Mikael Kvist: https://www.spektra-art.se/webshop#!/products/bokpaket-tidkrigarna-i-och-ii-kvist 


Facebook-gruppen Portaler & Dimensionella Besökare kan du läsa högaktuella inlägg och ta del av andras upplevelser, reflektioner och diskussioner kring artikeln. Gruppen administreras Föreningen Mundum som samlar in gåvor till paranormal forskning och klärvoajanta studier. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar