När jag har otroligt detaljerade fortsättningsdrömmar är det från parallella verkligheter i parallella tider jag lever i. Nu de senaste 4 dygnen har jag drömt detaljerat om vår stenålder och fått vet saker jag inte visste. Dessutom att en våg kommer att komma bakifrån genom tiden till oss.
Baklängesresan
Under 4 nätter har jag drömt mig långsamt framåt genom tiden, i dröm för dröm, från början fram till slutet av stenåldern Europa. Perspektiven jag har haft på stenåldern har varit som utomjording eller mer korrekt som observatör från framtiden. Jag var själv ombord för att gynna min planet Jorden.
Backar ytterligare
Befinna mig i andra tider är inget ovanligt för mig. Som portalvandrare är jag medveten om att jag sover i en portal och jag är fullt medveten vad jag gör i parallella tider. Jag är tränad kontaktperson med kunskap om att använda utbytare. Det innebär att jag kan lämna min kropp och låta någon annan gå in och ta över. Likaså det omvända, jag kan byta plats med en annan varelse.
Tidresenären i rummet
Utöver utbytare dagtid sover jag egentligen aldrig utan bara byter kropp och går till mitt nattskifte, oftast i framtiden. Då jag har mött mig själv från framtiden, som tidresenär som kom in i portalen i rummet, fick jag mina mina kunskaper om portaler och resor som i en blixt. Resenären från framtiden var ju jag med alla kunskaper och då jag möte mig själv överförs allt i en bråkdels sekund. Han, eller jag snarare, kom tillbaka för att ändra utgången av den kosmiska kollaps som var nära förestående i framtiden. Det lade grunden till böckerna Tidkrigarna I & II som beskriver detaljerat som ingen annan bok vad som sker bakom kulisserna utomjordiskt.
Inledande studien
Första natten, och första resan var en översikt över hur det sociala nätverket var utbrett i Europa. Jag var förvånad över hur det gick regelrätta handelsvägar över hela Europa. De sträckte sig även över kanalen och till England. Man vandrade utmed dessa och utbytte varor. Ingen vandrade hela vägen från Medelhavet upp till Engelska kanalen utan tillsammans bildade de ett förbundet nätverk av varor kultur och kunskap. När jag mellanlandade och vaknade häpnade jag över hur utbrett det var.
Första interventionen
Mellan nordliga kusten och sydligare Europa hade en utbredd klan uppstått som hindrade utbytet. Det uppstod strid och här gjorde vi första interventionen att gynna dem som satte sig upp mot klanen så dessa vann striden men också så att båda vann på utgången av fortsatt handelsutbyte.
Vägarna var i huvudsak djurstigar som blev karakteristika upptrampade av människor och därför lätta för människor att hitta. Lägereldsplatser och tillfälliga kojor uppstod utmed rutterna. Bytesvägar blev mer och mer kommunikationsvägar för social samordning och samverkan och grunden för att utföra större verk.
Nyfiken såklart ville jag se om det fanns underlag som påvisade skeendena. Efter första nattens resor kollade jag upp om det fanns några kända större slag, strider eller konflikter daterade till stenåldern. Det visade sig finnas i södra England och dessutom bevis på att efter oroligheterna slutat gav samverkan en epok med mängder med stora stensättningar och kulturella centra under stenåldern.
Förändrade min föråldrade syn
Det var många iakttagelser jag gjorde och tog med mig hit som förundrade mig. Inte minst färgrikedomen. I de verk jag sett och läst om stenålder har lite nämnts eller återgivits dem som färgrika. Tänker man på det är det naturligt att vi vill omge oss färgrikt. Deras kläder hade färgsymboler eller mönster. De var inte genomfärgade och av det gissar jag att färgpigment som var bestående var sällsynta och sparades på. Det här förklarar också hur så avancerade bilder som i t.ex Lascaux kan finnas – Det är självklart att stenålderssamhället var ett bokstavligen färgrikt samhälle med skickliga målare på andra objekt som inte bevarats.
Skiftet i forntiden
Mot slutet av seriedrömmarna återkom vi med tätare intervall då utvecklingen tog fart och de finns mycket jag skulle kunna berätta om hur vi reste, vad vi gjorde och vid vilka tillfällen vi intervenerade och mötte fullt fysiskt infasade. Men det är en fas jag vill fokusera på som vi arbetade på att fördröja. Den fasen sammanföll med vad jag valt att kalla metallåldern. Det skiftet innebar en förskjutning från inre symboler som uttrycks till rent yttre symboler.
När symboler var inre uttryck
En kvinna var en levande symbol som i sitt inre bar ett liv och som manifesteras och uttrycks i form av att nytt liv föds. Så kan man i grunden se folkens syn på symboler. Det var ingenting man hängde på sig för att visa eller uppvisa. Tvärt om dessa hade alla inre värden som stärkte, förstärkte eller tog fram egenskapen symbolen representerade. Symbolerna var inre uttryck. Under denna period hade kvinnan en given plats. Man kan inte kalla den nödvändigt för makt men självklar och betydelsefull. Utan att det inre manifesterades utåt skulle stammen inte överleva.
Yttre symboler tog över
Långsamt hade klasskillnader börjat uppstå men dessa pågick över tusentals år för de primitiva samhällena behövde alla lika mycket och därmed värderade alla lika. Vi arbetade för att förlänga detta av en anledning jag återkommer till för de skulle innebära hämmande status längre fram. Samtidigt med metallåldern började symboler bli symboler i sig. Med dessa kom sådana begrepp som status, klass och makt. Med detta följde en hel omvälvning av värderingar och synsätt på samverkan med den omgivande dimensionella verkligheten.
Manliga övertagandet
I de inre symbolernas värde uppfattades allt som levande. Det var en animistisk uppfattning, där naturen var självklart besjälad och som hade en moder som födde allt liv. I de yttre symbolvärdenas perspektiv av makt kom förskjutning att snabbt gå från animistisk till monoteistisk med en manlig makt som använde metall (vapen och yttre symboler) att härska med. I ojämlikhet blev lydnad och rätt tro en naturlig följd. Grunden för manliga gudar, härskare utvalda av gud och en förhållning till naturen som något som kunde och skulle ägas. Med metallen kom det slutliga värderandet av det yttre, dess vikt, att ha större vikt än anden och det inre vi är förbundna med vår omgivning i.
Vårt skifte
I andan från detta skifte i slutet av stenåldern lever vi fortfarande i och oavsett andlighet präglas den av yttre frälsare, yttre kraft eller energi. Återkomsten av det inre, modern och den besjälade naturen saknas. Kalla det för Jahve eller Arkturianer som frälser, bistår eller styr – Det är ingen skillnad då de alla kommer utifrån.
När den våg som uppstått av dessa resor bakåt i tiden kommer den medvetandeförändring den ger tolkas fel, självklart. Den kommer att ses som en medvetandehöjande energi given av oss från högre stående väsen (frälsare) med upp-lysning uppifrån. I själva verket kommer den bakifrån och får oss se framåt klarare. Den kommer underifrån för den bär minnen, stenåldersminnen i våra celler, om modern, den balans som fanns mellan kvinnor och män och hur vår planet självklart uppfattades besjälad.
Fler vågor är planerade
Fast första vågen inte nått oss än från dåtiden planeras en serie medvetandevågor för att rädda mänskligheten och förlänga vår respit. Det här är första ändringen som görs ytterst försiktig för tiden är skör. Men tiden är också stark i betydelsen flexibel, den har sin egen vilja eller önskan hur den vill spelas. Trots att vi gick ner i tiden vid valda ögonblick ändrade det inga födslar nämnvärt. Tiden finns både före och efter samtidigt och en försiktig ändring ändrar inte förloppen men riktningen medvetandet tar. Och det är avsikten med denna långa följd av tidsresor, inte ändra historien utan medvetandet. Kalla det för genom våra kollektiva cellminnen. Den rätta översättningen som vi resenärer kallade vågen för var Undermedvetenhetsvåg. Jag ser med spänning emot när den når oss för att stiga upp i våra medvetanden.
Efterord om vår tid
Det som beskrivs här är del av Fas 4 i etablerandet av permanent kontakt mellan den utomjordiska framtiden och den jordiska dåtiden för ömsesidigt respektfullt utbyte i enlighet med Förenade Flottans direktiv för fred och förening. Förenade Flottan kommer från en framtid som skapades här på Jorden och de bär därför djupt inom sig respekt för Moden, Jorden och den mänskliga naturen. Det är där ombord jag har mina mest intensiva arbetsnätter. Utomjording för mig är bara ett annat jag som jag delar minnen med.
I böckerna Tidkrigarna I & II kan du läsa alt om hur våra framtider reser i tiden när de kommer hit med skepp och hur Förenade Flottan bildades. https://www.facebook.com/tidkrigarna/
Författare Mikael Kvist
Tekniker, klärvoajant och tillika kontaktperson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar